196 dagar kvar...

Det känns som vi precis kommit hit till Thailand och ändå har vi varit här i tre månader. Det är det längsta vi varit hemifrån och ändå längtar majoriteten inte hem.

Mattias längtar efter Ica maxi men annars stortrivs han.

Marie längtar efter katterna och Sverige vännerna.

Meja trivs som fisken i vattnet. Hon tycker om sin förskoleklass, hon tycker om sin lärare och alla lärare på skolan brukar få lite Meja kramar. Hon har många nya kompisar och tycker att allt är kul.

Malte tjatar inte längre om att åka hem men om man frågar honom längtar han hem.

Vet inte men november i Thailand känns lite bättre....

När vi på kvällen går ner till stranden är det här vår utsikt. Kan man annat än att älska livet just då.

Malte och två kompisar (ni ser om ni tittar noga..) leker någon lek med stora barriärrevet och gigantiska städer och vattenkanaler.

Och Marie går runt och fotar koraller...

En vanlig måndagseftermiddag i november alltså.