Dagens reseledare, Lars, hade planerat att överfarten till ön skulle ske m.h.a. moppefärjan vilket visade sig vara ett betydligt enklare transportmedel än de större bilfärjorna. Färjan består nämligen av en longtail-båt, något modifierad. Rampen upp på båten var ganska bred men ihopspikad av drivved (iaf var min känsla det).
Väl över sundet mellan öarna återstod landstigningen vilket bestod i att köra moppen nedför rampen ut på stranden, över en vattensamling och genom den lösa sanden... Detta kändes verkligen som thaistyle.
Turen fortsatte runt ön på tomma och förvånansvärt bra vägar, faktiskt bättre än på vår ö. Så fort vi stannade i en korsning för att göra ett vägval dök en gästvänlig och trevlig thailändare upp och guidade oss rätt. Runt hela ön ropades det "Hello" från barn när vi passerade. Vid ett tillfälle kom barnen ut på vägen och gjorde high-five när vi passerade.
Vi försökte följa guideboken Lars tagit med för att hitta runt, vilket gick galant. Målet var en öde strand där vi kunde få lite välförtjänt vila och svalka (både i form bad och dryck). Vi följde vägen runt ön. Sista avfarten mot stranden var svår att hitta men med lite hederlig navigator fann vi den smala stigen. Efter 2 km på dammig skogsväg kom vi fram till vattnet. Någon strand eller restaurang fann vi dock inte.
Vi tog oss tillbaka mot den snart klara bron och denna gång testade den lite säkrare bilfärjan för att ta oss tillbaka till vår hemö. Det blev en hel del körande denna dag vilket uppskattades av oss vuxna även om barnen konstaterade att dom inte fått leka något under den 5 timmar långa utflykten.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar